onesiss

Alla inlägg under oktober 2012

Av C - 28 oktober 2012 22:58

Ibland har jag gränser så höga så jag fan kan bli galen på mig själv !! Tala ut , ryt i !!! Säg ifrån!!! Bli förbannad , slå näven i bordet... Någon gång får det va nog . Man kanske borde vara rädd om vilka broar man bränner , tänka innan man handlar?! Kanske !!! Ibland är inte önskan stor nog att hjälpa , Inge i detta fallet . Det har fyllts på .. Mer o mer o mer ... Lögner , tassande ... Dessa små procedurer jag så väl känner igen MEN nu är mitt mått rågat! Från denna dag är någon inte ens värd vatten längre , o Gudarna vet att jag försökt läääääääänge ... Det är Inge utan smärta !! Någon är inte längre välkommen på vår gård om man inte vill ha en motorsåg i motorhuven !! :/ ... Ord o Inge visor ! Kan säga att vi båda kanske hört o sett nog nu! Inget man vill men ibland kan även den som ser sig att va bäst göra förbannat fel o om man gör det om o om igen , värre o värre ... Ja då är det stop någonstans På vägen! Kan önska att allt vore annorlunda men nu är skadan redan skedd . Kommer vara svårt inte bara för oss utan för de vi bryr oss om , mycket svårare! En dag kanske igen!? Kanske !!! Fast då är värdet noll :( o ja... Jag vägrar se på .. Se va jag själv vet vart det tar vägen. Är inte ensam om att just nu enbart slå taggarna ut mot denna människa, en hel drös ... O så många kan Inge reagera överdrivet ? Inge när man vet .. Försökt säga det men inte velat skada .. Låtit det gå långt nog o nu är det DAX att stoppa det , göra något åt det. Kommit några tårar under dagen?? Alltså från denne?? Ja då är sista beviset lagt.. Då är det varning!! Jag vet ... Jag har sett , levt med , i förr , känt ... Ibland önskar man allt vore annat ön den bistra sanningen:( men ibland är det helt åt helvete !! Som detta läge!! :( är ledsen för en annans skull ... Sörjer för dem!!
Måttet är rågat o över det o tyvärr kan jag inte längre hålla det i lagom mängd , det har runnit över :(

Av C - 23 oktober 2012 22:14

Tänk att jag kan inte låta bli o undra.. Är det fortfarande mina ögon i ditt ansikte ? Är du o din syster lika? Pricken i pannan kan jag aldrig glömma , den gjorde dig speciell ... Du är speciell!!! Den gjorde dig en smula , en prick extra söt! Kan inte låta bli o fundera hur du blev , hur o vem du är i daxläget ? Om du blev något av alla drömmar jag hade för dig . En mammas drömmar är med från början av livet i magen. Blev , är allt va jag önskade ? (Både som mamma o för dig?)! Kanske tänker du ibland du med o undrar ... Undrar hur jag som mamma är ? Jag önskar jag fick visa dig ! Jag önskar man kunde vrida tiden tillbaka o göra det rätt o priset inte blev så högt som det blev! Ett pris jag Inte hade råd att betala o det är en sak som är säker. Minns du något från då du va liten? Kanske en bild , ett minne?? Om så är så hoppas jag det är något med glädje. Ååååhhhh Gud jag vill veta !!! Vill inte undra längre... Vill kunna omfamna dig o se det med egna ögon , höra dig berätta .. Va en del av ditt liv o ha dig i mitt ... Jag saknar dig !! Ett mammahjärta gråter än , år i tårar där inne o jag förmår inte ens att torka dem !!!

Av C - 21 oktober 2012 00:18

Inte konstigt man varit som man va o tänkte som man gjorde . Just nu är kag tillfreds med livet o mitt inre! Jag är nöjd över mina val o hur livet blev o här är jag ... Jag har varit bitter , hård ... Rädd att förlora mot andra o inse att man kanske saknade saker som andra hade eller hade bättre ! Jag va Så bitter så jag byggde murar kring allt jag höll kärt , en barriär för omvärlden , att de inte kan nå oss eller vi dem. Jag sökte skydd o blev bara bitter! Jag sökte meningen med livet o vägen det tog mig utan att släppa livet inpå mig. Jag förnekade saker , sopade över saker som jag ansåg va oviktiga som hade betydelse för någon annan eller som va riktningar i val som jag gjorde omedvetet. Jag trodde jag hade koll , att det va normalt tänkande o helt okey att reagera med Att låta någon jag älska betala med år , sin existens o varje fotsteg med mig som följde! Så jävla fel! Att jag va o bitter är ingen ursäkt MEN jag blev tillslut medveten om va som höll på att ske... Man är ont sämre än att man kan jobba med sitt inre , sina spöken o problem o lätta på bojorna där efter.. Låta andas , leva o se!!!!

Av C - 17 oktober 2012 22:01

Ska jag va ärlig så vet jag fan inte hur jag mår! Just nu intalar jag mig att om jag bara anstränger mig hårt nog i annat så är allt tunga snart glömt! Kan nog va lite Så med men i slutänden så straffar Det sig , jag om någon borde veta detta vi det här laget? Jag dränker allt i hemmet , städ o få det att se välmående ut , utåt sett . Dränker Det i planering o drömmar MEN jag vet att jag inte sörjt färdigt än på länge. Jag vill så gärna plåstra om min ångest , ångesten över att svikit o sen inte haft chansen att återställa det hela igen. Jag vill gråta , tycka synd om mig själv men va fan tjänar jag på det? Inget blir gjort , inte fan mår jag bättre! Jag saknar bara drickat mer o suget efter att dränka sorgen På "rätt" sätt infinner sig bara starkare. Jag vågar inte helt enkelt må som jag gör utan jag trycker bort det. Känns som mina 2 jag är mer påtagliga just nu än någonsin , jag tänker även dubbelt ... Jag vill olika ... Jag ser saker på olika sätt :/. Nee jag e inte skittso ( stavas de så?) Jag är bara vilsen mellan de 2 olika liv o personer jag levt . Kom på mig själv med att längta efter att ha en "kväll" på stan idag.. Att bara få tag i gamla hedliga ansikten o dricka mig skeeeeeet full men jag vågar inte bli full längre då jag vet att jag måste hem igen :(. Vågar inte riskera att slå sönder både hus o gubbe :/ . Jag vill inte ge mig ut då min tygghet som jag kommer vilja somna i är sängen här hemma , ingen annan stans för kvällen . Fan jag blir galen!

Av C - 17 oktober 2012 22:00

Ska jag va ärlig så vet jag fan inte hur jag mår! Just nu intalar jag mig att om jag bara anstränger mig hårt nog i annat så är allt tunga snart glömt! Kan nog va lite Så med men i slutänden så straffar Det sig , jag om någon borde veta detta vi det här laget? Jag dränker allt i hemmet , städ o få det att se välmående ut , utåt sett . Dränker Det i planering o drömmar MEN jag vet att jag inte sörjt färdigt än på länge. Jag vill så gärna plåstra om min ångest , ångesten över att svikit o sen inte haft chansen att återställa det hela igen. Jag vill gråta , tycka synd om mig själv men va fan tjänar jag på det? Inget blir gjort , inte fan mår jag bättre! Jag saknar bara drickat mer o suget efter att dränka sorgen På "rätt" sätt infinner sig bara starkare. Jag vågar inte helt enkelt må som jag gör utan jag trycker bort det. Känns som mina 2 jag är mer påtagliga just nu än någonsin , jag tänker även dubbelt ... Jag vill olika ... Jag ser saker på olika sätt :/. Nee jag e inte skittso ( stavas de så?) Jag är bara vilsen mellan de 2 olika liv o personer jag levt . Kom på mig själv med att längta efter att ha en "kväll" på stan idag.. Att bara få tag i gamla hedliga ansikten o dricka mig skeeeeeet full men jag vågar inte bli full längre då jag vet att jag måste hem igen :(. Vågar inte riskera att slå sönder både hus o gubbe :/ . Jag vill inte ge mig ut då min tygghet som jag kommer vilja somna i är sängen här hemma , ingen annan stans för kvällen . Fan jag blir galen!

Av C - 16 oktober 2012 13:39

Önskar jag kunde förstå mig på mig själv , va alla känslor som väller upp är för eller hur det hjälper att stänga mig inne? :/ Just nu är det extra mycket att jobba med , kanske allt sen förr kikar fram med? Idag grät jag för mina vänner som kastat in skorna flera år för tidigt , för Niklas o även för snubben jag velat hata sen han försvann! Vill prata av mig med någon men inte vem som hellst ... Frågan är bara vem? Jag vill inte sörja o dela allt med någon som själv inte sörjer på samma sätt . Jag är liksom trött på att ha levt ett liv med andra människor som Anses viktiga än alla andra anser ( jag talar för min del) . Har gått igenom det förut o fått i mina försök att sörja höra att det va bäst va som skett . Det sitter!! Det lärde mig att inte dela mitt inre med fel människa o där med är alla jag lever med IDAG uteslutna . :( . Jag kan inte berätta o räkna med ett förstående ansikte... De som förstår lever idag inte i min närhet , jag valde bort de jag älskar för att leva ett liv som alla andra ville se mig leva än det liv jag själv valde. Är detta priset? Att lida i det tysta ? Känner nu mer än innan va olika liv vi egentligen lever , jag leve utåt som alla vill se men inom mig är jag samma skit som söp mig full , åt Mina tabletter o drog omkring med VÄNNER , levde utan att bli stämplad över mina tankar , sätt att se , tycka mm... Jag begär fan inte att någon ska fatta , ingen som inte lägger ner tid o energi för att göra det. I det djupa är jag en ensam val som ropar , sörjer .... Min flock är strandade eller kanske är det jag som är ?!

Av C - 16 oktober 2012 10:23

Tänk att jag fattar inte... Va gör det så intressant att va den som ska finnas , trösta .... Bry sig!!??? Lämna mig för fan ifred ... Jag ber om någon axel att luta mig mot om jag söker det , annars vill jag bryta ihop , sörja , gråta - IFRED! Vissa stunder är bara för mycket o jag behövder ANDRUM istället för att folk ska tränga sig på o torka mina tårar jag fan kan torka själv den dagen jag önskar att få dem torkade! Jag vill inte va den alla ska bry sig om då ni som försöker bry er annars inte gör det! Hycklande vänner är väll för fan det sista jag behöver när jag mister de värkliga av den sorten..

Av C - 11 oktober 2012 16:39

Hur mycket jag än försöker... Du sänker mig med alla skepp jag än försöker segla med. Är så trött på att alltid få alla fel slagna i ansiktet så fort jag försöker göra något bra , något som jag anser va av värde. Jag är trött på att din ovän är jag o alla andra omkring är de du håller bakom ryggen då det gäller ! Konstigt att den du lever med är den du ska Psyka sönder sätta på sista platsen medans en annan ska respektera dig o springa arslet av sig för dig. Jag bad dig om hjälp ... Aaa visst då va du inte färdig med det du skulle göra klart före ! Nehe ... Men komma in glo på tv o bråka emellan har du all tid i världen för? Då får jag hjälp när du druckit upp ditt kaffe du inte ens kan dricka i samma hus som en är längre :O. Jag är så trött på detta , att ständigt gråta o hoppas o slås sönder!!!!

Ovido - Quiz & Flashcards